NewSoTech TiSurf och MAVEN (SV)

16-Nov-2015

The Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN – MAVEN

Den 16 november 2015 markerar slutet på MAVENs ett år långa huvuduppdrag och man har under året gjord många intressanta upptäckter. T ex att det högst troligen är solvindar som spelat en stor roll i Mars förlust av sin atmosfär, observationer av en ljusstark ultraviolett aurora som sträckte sig långt in i Mars’ atmosfär, samt en oväntat upptäckt av ett moln av damm som ligger ganska högt över Mars yta.

Maven 1000th orbit
Image credit: NASA/GSFC

Ombord på MAVEN finns två TiSurf-behandlade Langmuir Probe and Waves instrument som har utför grundläggande mätningar av Mars jonosfäriska egenskaper och dynamik. Langmuir instrumentets sensorer är designad till att kunna mäta i två olika lägen, Probe och Waves-läget. Probe-läget mäter elektronens temperatur och densitet. Waves-läget mäter plasmavågs-emissionerna.

I mars 2015 rapporterades det att MAVEN hade observerat två oväntade fenomen i Mars atmosfär: ett dammoln och en ultraviolett aurora. Dammolnet ligger på en höjd av 150 – 300 km över Mars och har funnits där hela tiden, dock är det bara Langmuir Probe and Waves instrumenten som, än så länge, har registrerat molnet. Var dammolnet kommer från vet man inte helt säkert, men det tyder på att det förmodligen är rymd-damm. Molnets densitet inte är speciell högt och utgör därför ingen risk för MAVEN eller de andra farkoster som ligger i omlopp runt Mars.


MAVEN’s Journey to Mars 

MAVEN skickades iväg mot Mars den 18 november 2013 och gick succéfullt in i omloppsbanan runt Mars den 21 september 2014, efter en resa genom rymden på 711 millioner kilometer. Farkosten ligger i en elliptisk bana runt Mars, som gör att den ligger mellan 150-6 300 km över planetens yta. MAVEN har utförd 5 djupdykningar under uppdragets gång, där den har gått ner till ca 125 km över Mars yta. Under dessa djupdykningar har den samlat in information från toppen av den väl blandade lägre atmosfär som ska ge en full profilbild över den övre atmosfären. Förhoppningsvis ska det ge en bättre bild av hur den övre och lägre atmosfären påverkar varandra.

MAVEN’s huvuduppdrag har varit att undersöka planetens miljö och ta reda på varför planeten, som en gång möjligen kunde ha haft mikrobiell liv, blev den kalla och ödsliga öken som den är idag. Genom data som MAVEN har samlad in, har man kommit fram till att solvindar spelade en stor roll när Mars förlorade sin atmosfär. Mars atmosfär hade, precis som Jorden, ett skyddande magnetfält. För ca 4,2 miljarder år sedan svalnade Mars inre och förlorade med det också sitt magnetfält, och dess atmosfär blev känsligare för solstormar. Idag försvinner 100 gram/sekund av Mars atmosfär, under solstormar kan det öka med 10-20 gånger. Solstormarna för 3-4 miljarder år sedan var kraftigare, upp till 100-1000 gånger, och Mars förlorade sin atmosfär i en väldig hög fart. Det är möjligt att det har funnits vatten på Mars för omkring 3,7 miljarder år sedan, men det vattnet försvann antagligen när atmosfären blev tunnare och tunnare. Mars kommer att ha förlorat sin kvarvarande atmosfär om några miljarder år med nuvarande takt. (Se ”MAVEN Mission briefing” från den 5 november ovan för mer information).

NASA | MAVEN: NASA’s Next Mission to Mars, presentation av uppdraget från den 8 november 2013

MAVEN har efter huvuduppdragets slut den 16 november 2015 fått ett utökat uppdrag. I första steget ett år, där MAVEN kommer att kunna observera ett helt Mars år (98 veckor). Förhoppningen är att man ska få klartecken till att utöka uppdragstiden ännu mer, upp till sex år, i nästa steg. Tanken är att MAVEN ska fortsätta att samla in data, men även fungerar som en kommunikationslänk mellan landfarkosterna, Opportunity och Curiosity på Mars och Jorden. Vid uppdragets definitiva slut kommer MAVEN stegvis att rotera ner mot Mars.

MAVEN är 11.43 meter lång när solpanelerna är utfällda, 2.29 meter bred och 3.47 meter hög. Farkosten väger 809 kg utan bränsle och 2454 kg fulltankad med hydrazin vid uppskjutningen.


Länkar:

 

Fler uppdrag där det finns TiSurf behandlade instrument.
Aktiva rymduppdrag med TiSurf behandlade instrument:

  • Cassini – Saturnus, en Langmuirsond med TiSurf behandlad prob från IRFU.
  • Rosetta – kometen 67P, två Langmuirsonder med TiSurf behandlad prober från IRFU.
  • MAVEN – Mars, två Langmuirsonder med TiSurf behandlad prober från LASP, Colorado.
  • Swarm – 3 satelliter i omloppsbana runt jorden, tre Langmuirsonder med TiSurf behandlad prober från IRFU.
  • MMS – 4 satelliter i omloppsbana runt jorden, totalt 16 TiSurf behandlade prober från IRFU/KTH.

 

More about TiSurf here:
www.tisurf.se

 

NewSoTech TiSurf process för titan har för Rymdprojekt testats av NASA och Uppsala Universitet/Ångströms laboratorium. Testerna visar att titannitrid är överlägset bästa ytmaterialet när det gäller fotoelektriska egenskaper, motståndskraft mot partikelpåverkan och erosionsmotstånd. TiSurf är idag standard som ytmaterial till prober i rymden och finns med i flera ESA och NASA projekt, bland annat Cassini satelliten och MMS Mission. TiSurf processens upphovsman är Erik Johansson. Erik är en del av NewSoTech tekniska team som idag vidareutvecklar TiSurf-tekniken i syfte att industriellt producera miljöeffektiva komponenter för krävande applikationer med krav på låg friktion, låg vikt och högt korrosionsmotstånd. T.ex. offshore, energisektor, processindustri och nästa generation fordon. TiSurf är en fullgod om inte bättre ersättare för hårdkrom. Komponenter med hårdkrom kommer produktionsmässigt regleras hårdare på grund av sin negativa miljöpåverkan. TiSurf är 2-3 ggr hårdare än hårdkrom och är ett ”grönt val”.

*TiSurf is based on the thesis “Surface modification in tribology” by Erik Johansson, PhD, TiSurf International AB/patents EP-B1-0449793 / US 5, 530, 686 / US 5,427, 631 (TiSurf Process®).

 

 

Drop us a line


Address

Office: Kyrkogatan 1, 792 30 Mora, Sweden

Mail: Box 256, 792 24 Mora, Sweden


Phone

+46 250 141 00